Fossil meteorit i ordovicisk ortoceratitkalksten vid Österplana i Västergötland. Till vänster syns det konformade skalet av en ortoceratit (fossil bläckfisk). Stenbrottet vid Österplana är fortfarande aktivt och man har här hittat omkring hundra meteoriter som hamnade på havsbottnen under ett relativt kort tidsintervall för 460 miljoner år sedan.
Preliminärt program januari-juni 2024
| Måndag 15 januari 2024 kl. 18.00 Föreläsning | Klimatanpassning och risker kopplade till ras och skred |
| Plats: Campus Varberg, sal B 130 som ligger på plan 1. Otto Torells gata 20, Varberg | Kontaktperson: Leif Preby 0722 41 46 43 |
| Föreläsare: HannaSofie Pedersen, Statens geotekniska institut | HannaSofie är i grunden civilingenjör Väg & Vatten från Chalmers. Hon har jobbat många år i det privata som geoteknisk konsult men har nu varit anställd vid Statens geotekniska institut sedan 2014 i rollen som Chef för strategisk klimatanpassning i GD-staben. Rollen innebär verksamhetsområdesansvar för klimatanpassning och fungerar som strategiskt stöd för generaldirektören. |
| Måndag 5 februari 2024 kl. 18.00-20.00 Föreläsning | Radon, jordskalv och skred – om geologin i Bohusläns skärgårdslandskap |
| Plats: Stadsbiblioteket i Halmstad, Axel Olsons gata 1 | Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 |
| Föreläsare: Mikael Calner, professor i berggrundsgeologi vid Lunds universitet | Bohuslän är Sveriges mest utpräglade skärgårdslandskap med en geologi och topografi som är starkt beroende av den speciella berggrunden. Den norra delen av landskapet domineras av den geologiskt sett relativt unga bohusgraniten (ca 900 miljoner år), som ofta bygger upp rosaskimrande bergknallar och som flitigt utnyttjats för tillverkning av gatsten och prydnadssten. Bohusgraniten är relativt rik på uran och torium och därför en källa till många radonhus. I södra och östra Bohuslän domineras berggrunden av betydligt äldre gnejser och graniter, som bygger upp den s.k. Stora Le-Marstrandsformationen. Gnejserna inom denna formation utgörs i hög grad av omvandlade sedimentära bergarter. Rörelser i Bohusläns berggrund har pågått under årmiljonerna och jordskalv talar för att blockrörelser fortfarande pågår. Ett för våra förhållanden kraftigt skalv inträffade till exempel väster om Strömstad den 23 okt. 1904. Bohuslän är ett typiskt sprickdalslandskap och vid den senaste inlandsisens avsmältning för omkring 11 000 år sedan låg så gott som hela landskapet under havsvatten. I dalbottnarna avsattes en ishavslera (kvicklera) som är känslig för belastning och rörelser. Skredrisken är därför stor i Bohuslän, särskilt utefter branta sluttningar. |
| Måndag 4 mars 2024 kl. 18.30 Årsmöte | Årsmöte |
| Plats: Muraregatan 30, Halmstad | Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 |
| • Årsmötesförhandlingar • Lars och Mona berättar om Solnhofen • Enkel fika • Lotterier Hjärtligt välkomna! Föredrag efter årsmötesförhandlingarna: Lars Landin och Mona Hammar berättar om sina besök i de fossilrika trakterna kring Solnhofen i Bayern, Tyskland. | Kallelse § 1 Mötets öppnande § 2 Val av mötesordförande § 3 Val av mötessekreterare § 4 Val av två justeringsmän § 5 Godkännande av dagordning § 6 Årsmötets behöriga utlysande § 7 Verksamhetsberättelse för år 2023 § 8 Ekonomisk redogörelse § 9 Revisionsberättelse § 10 Ansvarsfrihet § 11 Val av ordförande för ett (1) år § 12 Val av styrelseledamöter för två (2) år § 13 Val av revisorer § 14 Val av valberedning § 15 Årsavgift 2025 och budget 2024 § 16 Framtida verksamheter § 17 Förslag och framställningar till styrelsen § 18 Övrigt § 19 Avslutande av årsmötet |
| Måndag 15 april 2024 kl. 18.00-19.30 Föreläsning | Hotet från rymden |
| Plats: Stadsbiblioteket i Halmstad, Axel Olsons Gata 1 | Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 |
| Föreläsare: Carl Alwmark, universitetslektor i berggrundsgeologi vid Lunds universitet | Varje år trillar det ner cirka 30 000 ton material från rymden på jorden. Den stora merparten av detta är i storleksordningen dammpartiklar, men ibland rasar det ner större pjäser. Vad händer då, och ska vi gå runt och oroa oss för att vi ska få en meteorit i huvudet? Meteoriter är stenklumpar som kommit utifrån rymden till jorden. De kan vara små som sandkorn och stora som klippblock. Större kroppar i rymden kallas för asteroider och kan utgöra ett hot mot livet på jorden – en kollision med en större asteroid som inte förbränns helt av jordens atmosfär kan orsaka en katastrof. |
| Söndag 5 maj 2024 Exkursion | Exkursion till Getterön och Årnäshalvön norr om Varberg under ledning av professor Leif Johansson, Lunds universitet. |
| Samling: Kl. 10.00 på parkeringen vid vandrarhemmet på Getterön. Vandrarhemmet ligger vid Västra Getteröns naturreservat där Getterövägen slutar. Ta med skaffning för dagen. Samåkning rekommenderas. | Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 per.ahlberg@geol.lu.se Anmälan ska göras till Per senast 3 maj |
| Exkursionen kommer att ge en inblick i den 1,4–1,7 miljarder år gamla berggrunden i Varbergstrakten. Utflykten börjar med ett par lokaler på Getterön där vi ser välbevarad charnockit och magmatisk lagring i en metadiabas. Därefter tar vi oss till Årnäshalvön och gör en rundvandring på strandhällarna på Grässkär. Där finns det mycket att se, bl.a. deformerad charnockit och torpagranit, pegmatiter med grovkornig magnetit, kalifältspat och plagioklas med tvillingtexturer, linsformade metabasiter med magmatisk lagring, hydreringsreaktioner, samt övergångar från nästan mylonitisk gnejs till nästan odeformerad granit. Har vi någon ork kvar så kan vi också besöka några bonuslokaler med cm-stora titanitkristaller, granatpseudomorfer och flotta veck. | |
| Söndag 16 juni 2024 Exkursion | Exkursion till Göteborg för att titta på fasadsten i centrum under ledning av professor Erik Sturkell, Göteborgs universitet. |
| Samling: Kl. 11.00 vid statyn av Gustaf II Adolf på torget med hans namn, alltså Gustaf Adolfs torg i Göteborg. Ta med skaffning för dagen eller passa på att besöka något trevligt näringsställe i Göteborg. Samåkning rekommenderas. | Kontaktperson: Per Ahlberg 0705 32 92 09 per.ahlberg@geol.lu.se Anmälan ska göras till Per senast 13 juni |
| Skansen Kronan i Göteborg uppfördes mellan åren 1687 och 1700. Byggmaterialet togs lokalt, delvis ur flyttblock men framför allt utbruten sten. Denna gamla försvarsanläggning används idag som festlokal och kafé – det serveras även julbord där! | Att vandra i en stad är ofta som att besöka en geologisk utställning – under olika epoker har olika bergarter använts inom byggnadskonsten. Vad man använt för sorts sten under olika tider har berott på stenens egenskaper (hållfasthet, färg m.m.), på olika tiders transportmöjligheter och på varierande arkitektoniska ideal. Göteborgs stadskärna rymmer en högst varierad stenmiljö med ett brett spektrum av olika bergarter. Det finns sålunda geologiska exempel från såväl västsvenska närområden som från Skottland och Ukraina. De detaljer där natursten har använts är portaler, gesimser, solbänkar och murar. I hussocklar har natursten varit det helt dominerande fram till efter andra världskriget, då betong tog över fullständigt. Erik Sturkell har undersökt flera tusen byggnader i Göteborg och kommer att ta med oss på en innehållsrik rundtur. För den som vill veta mer hänvisas till: Sturkell, E. m.fl. 2023: Fasadsten i Göteborg. Geologiska Föreningen Specialpublikation nr 4 (se https://geologiskaforeningen.se/specialpublikationer/). |
Klimatanpassning och risker kopplade till ras och skred.
Bohusgranit på Hållö sydväst om Smögen.
Genom inlandsisens och smältvattnets erosion har bohusgraniten ofta fått rundade och mjuka former.
Hotet från rymden.
Image credit: SCIEPRO Via Getty Images.
Granatpseudomorfer och titanitkristaller vid Klosterfjorden.
Skansen Kronan i Göteborg uppfördes mellan åren 1687 och 1700. Byggmaterialet togs lokalt, delvis ur flyttblock men framför allt utbruten sten. Denna gamla försvarsanläggning används idag som festlokal och kafé – det serveras även julbord där!
Anton Hansson, fil.dr. och forskare vid Geologiska institutionen, Lunds universitet.
Mikael Calner, professor i berggrundgeologi vid Lunds universitet.
Professor Erik Sturkell, Gbg. universitet, om vulkanutbrottet i Fagradalsfjall på Island 2021.